Livsmedelsbranschen

Här kan du läsa om varför det är så viktigt att svenska livsmedelsföretag får tag på kompetenta medarbetare, och varför vi behöver fler studenter till livsmedelsrelaterade utbildningar.

Många livsmedelsföretag vill utvecklas, växa och ställa om till en hållbar produktion. Men många livsmedelsföretag har svårt att attrahera kvalificerad arbetskraft som kan bidra till omställning och tillväxt, och universiteten har svårt att locka studenter till livsmedelsrelaterade utbildningar.

Enligt en undersökning som Livsmedelsföretagen gjort inom livsmedelsindustrin, säger nästan alla företag att de har svårt att rekrytera rätt kompetens.

•71 % – säger att det hotar deras långsiktiga konkurrenskraft.
•43 % -säger att de inte kan automatisera och digitalisera i den takt de önskar.
•27 % – säger att produktutvecklingen påverkas negativt.

Motor för svensk ekonomi

Livsmedelsbranschen är en motor för svensk ekonomi och central för Sveriges livsmedelsförsörjning. Förutom att säkerställa att svenska hushåll, sjukhus, skolor och omsorgsboenden får mat på bordet varje dag, bidrar branschen till ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling på både lokal och nationell nivå.

Livsmedelsbranschen står för 7,5 procent av den totala sysselsättningen och 4 procent av BNP i Sverige. Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industrigren när det gäller antalet anställda och produktionsvärde. (Källa: Svensk dagligvaruhandel och SCB)

Fyra delbranscher

Livsmedelsbranschen består av fyra delsektorer.

Primärproduktion (lantbruk),
Industri (förädling)
Handel (inklusive logistik)
Restaurang

Industrin är i sin tur indelad i 15 delbranscher. Störst är kött, mejeri och bageri. Andra stora delbranscher är dryckesindustrin, choklad- och konfektyr, fisk- och skaldjur, snabbmat och hantverksmässig livsmedelsproduktion.

Livsmedelsproduktionen behöver öka

Sverige är i hög grad beroende av import, både färdiga produkter och insatsvaror. Bara varannan tugga är svensk. Det gör oss sårbara. Vi ska kunna lita på att maten finns i vardag, kris och vid långvariga samhällsstörningar. Sverige behöver en resilient livsmedelsnäring som inte bara står emot störningar, utan också kan anpassas när förutsättningarna förändras.

Svensk livsmedelsindustri tillhör världens mest hållbara, med långtgående krav på livsmedelssäkerhet, låg miljöpåverkan och ett starkt fokus på kvalitet och spårbarhet. Här finns potential att växa inte bara på den svenska marknaden utan även genom export. Men då krävs att fler vill arbeta inom industrin – från produktion och automation till hållbarhet, teknik och affärsutveckling.

Stor kompetensbrist på alla nivåer

För att svenska livsmedelsföretag ska kunna konkurrera, växa och fortsätta producera mat och utveckla nya hälsosamma och hållbara produkter, behöver fler vilja och kunna jobba i livsmedelsnäringen.

God kompetensförsörjning är en förutsättning för att öka livsmedelsföretagens konkurrenskraft och tillväxt. Men många livsmedelsföretag har problem att hitta och rekrytera rätt kompetens.

Idag står många företag inför en akut personalbrist, samtidigt som lärosätenas livsmedelsutbildningar saknar studenter. Enligt Livsmedelsföretagens undersökning 2023 vill 92 procent av företagen öka sin produktion, men har haft svårt att hitta personal med rätt kompetens under de senaste åren. Konsekvenserna har blivit neddragen produktion och att planerad expansion av verksamheter förhindrats. Bristen på kompetens hindrar också en innovativ produktutveckling och effektivisering av produktionen.

Man i vit mössa som jobbar med en maskin

Foto: Livsmedelsföretagen

Fakta om livsmedelsnäringen

Livsmedelsindustrin (förädling) är Sveriges tredje största industri. Den är viktig för både BNP och sysselsättningen.
Drygt 140 000 företag, varav 90 000 är småskaliga jordbruk.
Ungefär 280 000 är sysselsatta inom sektorn. Det är 10 procent av det totala antalet sysselsätta i näringslivet.
Hälften arbetar i de tio största företagen
12 procent av svenska företag finns inom livsmedelsbranschen.
Branschen står för cirka 8 procent av det totala förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin, vilket motsvarar omkring 213 miljarder kronor.
Livsmedelsbranschen är Sveriges största arbetsgivare.

(Källa: Tillväxtverket)