SALT är uppdelat i ett antal arbetspaket. Här kommer en kort beskrivning av dessa. Är du intresserad och vill veta mer, är du välkommen att kontakta ansvarig för respektive område. 

Tematiska analyser

Det här arbetspaketet fokuserar på att stärka stödstrukturernas förmåga att anpassa sina insatser till de skånska livsmedelsföretagens framtida behov. En viktig del av arbetet är att skapa en plattform för lärande, kunskapsutbyte och innovation mellan aktörer i stödstrukturen och livsmedelsföretagen. Inom plattformen kommer fördjupade analyser utvecklas för att minska kunskapsgapet mellan de olika aktörerna.

Genom arbetet vill SALT bidra till att stödsystemet tillsammans får ny kunskap om omställningen inom livsmedelsnäringen för att på längre sikt kunna stötta företagen i denna omställning.

Kontakt: Magnus Andersson, Malmö universitet

1. Kommande teknologier, produktionsmetoder och trender

Livsmedelsnäringen står inför ett teknikskifte, där både AI och automation redan har börjat ersätta viss arbetskraft.  Detta innebär på många håll att personal kommer att kunna ges nya arbetsuppgifter, om de får rätt utbildning, så kallat lära för livet. Det innebär också att det behövs personal som kan hantera den nya teknologin. Vi behöver förstå hur den nya teknologin kan användas och anpassas till branschens behov.

 

2. Ökad rörlighet inom branschen

Ökad rörlighet mellan livsmedelsbranschens olika delbranscher kan ses som en anpassningsstrategi där befintlig kunskap och erfarenhet inom en bransch kan utvecklas och anpassas till en annan bransch med stort behov av personal.

Syftet med denna analys är att undersöka möjligheten till rörlighet mellan olika sektorer inom livsmedelsbranschen som ett sätt att ta vara på och utveckla kompetens.

 

3. Yngre människors attityd till utbildning och arbete inom livsmedelsbranschen

För att utveckla både livsmedelsbranschen och stödsystemet är det viktigt att förstå hur livsmedelsbranschen uppfattas av yngre människor och studenter. Det har tidigare gjorts attitydundersökningar kring hur branschen uppfattas av yngre människor som planerar sina val av gymnasie- och universitetsutbildningar. Vi behöver förstå hur stödstrukturens arbetssätt gentemot utbildningssektorn kan anpassas till framtida behov.

Nya sätt att kommunicera karriärer inom livsmedelsbranschen

Företag, utbildningsinstitutioner och stödsystemet är överens om att det behövs ett nytt sätt att kommunicera hur det går till att producera mat, vilka olika yrken som finns inom livsmedelsnäringen och varför de behövs.  Vi ser redan nu en akut brist på studenter på flera utbildningar, samtidigt som branschen skriker efter utbildade medarbetare.

Men när det kommer till berättelserna om hur det faktiskt går till att producera livsmedel eller hur det är att arbeta på företaget finns det väldigt lite inspirerande material att tillgå. Detta bidrar starkt till den okunskap som finns om livsmedelsnäringen och de karriärval som är möjliga.

SALT ska ta fram ett kommunikationsmaterial som livsmedelsföretag, stödaktörer och företagasfrämjande organisationer kan använda för att synliggöra yrken inom livsmedelsnäringen. Materialet ska ge ökad förståelse för livsmedelsbranschen hos stödsystemet, utbildningsinstitutioner och företag samt ett nytt sätt för dem att kommunicera.

Kontakt: Sara Fredström, Livsmedelsakademin

ERFA-grupp kring employer branding

Många mindre och medelstora livsmedelsföretag har begränsade resurser för att jobba med employer branding (arbetsgivarvarumärket). Ett erfarenhetsutbyte med inslag av gemensamma aktiviteter skulle gynna dessa företag och effektivisera deras arbete. Stödsystemet som deltar, får ökad inblick i företagens utmaningar. Ju fler företag som kan jobba med employer branding, ju starkare blir livsmedelsnäringen och ju enklare blir det för stödsystemet att stötta dem.

Livsmedelsakademin bjuder in livsmedelsbranschens kommunikatörer och HR till ett antal träffar kring specifika frågor kopplat till employer branding och utbildning.

Resultat väntas bli ökad förståelse och kunskapsdelning mellan företag och utbildningsanordnare samt ökad förståelse för företagen hos stödsystemet.

Kontakt: Sara Fredström, Livsmedelsakademin

Utveckla rådgivning/vägledning

Stödstrukturen behöver utvecklas inom tre huvudområden: bristande kännedom om varandras verksamheter, otydliga processer för att sprida aktiviteter och isolerade lösningar på gemensamma utmaningar. Målet är att fler företag ska ta del av stödet och bli hungriga på utveckling.

Tillsammans ska vi testa metoder, arbetssätt och verktyg, som i ett senare skede kan paketeras i en framgångsrik modell för stödsystemet att använda. I en sådan modell spelar kommunerna en avgörande roll i deras uppgift att stötta och utveckla det lokala näringslivet.

Ökad kunskap om företagsinsatser

Utbildning i verktyget Mind the Gap för relevanta personer hos projektets parter. Att förstå verktyget är en förutsättning för att kunna facilitera företagen och göra upplevelsen meningsfull för företagen.

Ökad kunskap om det företagsnära arbetet

Koordinera och ta med aktörer i stödsystemet till bland annat företagsbesök, företagsanalyser, kompetensutvecklingsinsatser, coachning och företagsföreläsningar om Gen-Z.

Kunskapsträffar och workshopserier

Kunskapsträffar och workshoppar för att utveckla den företagsnära rådgivningen/vägledningen gentemot livsmedelsnäringen. Genom att identifiera strategiska fördjupningsmöjligheter, rutiner och processer för ett tätare samarbete kan stödaktörerna arbeta mer effektivt gentemot företagen och deras behov.

Kunskapsträffar och workshopserier

Vi väljer ut ett område för konkretisering och förflyttning mot en mer effektiv resursutnyttjande av stödsystemet, och upprättar en handlingsplan för ett genomförande.

Kontakt: Pia Holmgren, IUC Syd och Jenny Hägerklint, Malmö stad

Samarbeten med utbildningsanordnare

De flesta små och medelstora livsmedelsföretagen har inte tid eller möjlighet att knyta sig närmare utbildningsinstitutioner. Studenterna kommer inte i kontakt med livsmedelsnäringen i tillräcklig utsträckning under sin utbildning för att få en överblick i vilka yrkesval som finns. Företagen kan inte påverka inriktningen på utbildningarna, ställa upp som mentorer, erbjuda praktik, exjobb eller ta emot studiebesök.

Målet är bland annat

– Ökade möjligheter för befintlig personal på företagen att karriärväxla – växa för livet.

– Studenterna knyts närmare företagen tidigt i utbildningen vilket både motiverar och berikar.

– Lärosätena samarbetar mer med varandra för att bredda rekryteringen och ge studenterna större utrymme att bygga sin egen utbildning

– Kommunerna hittar nya samarbetsformer med YH kring relevanta livsmedelsutbildningar

Kontakt: Pernilla Fagerlin, Livsmedelsakademin

Närmare samarbete mellan lärosätena

Idag finns väldigt lite samarbete mellan lärosätena i Skåne vad gäller utbildningar kopplat till livsmedel, men trevande steg har tagits. Samarbetet har som ambition att förbättra utbildningsmöjligheterna för studenterna och göra studenterna mer anställningsbara och attraktiva för företagen.

Arbetet ska leda till att samarbetet mellan universiteten och mellan universiteten och företagen stärks. Kontaktvägarna öppnas och förståelsen för varandra ökar. Stödsystemet får både inblick i hur utbildningssystemet fungerar och kan anpassas efter företagens verklighet.

 

Bilda och driva ett studentnätverk

Studenter från olika universitet och högskolor träffar sällan varandra under utbildningen. Detta gör att de har liten inblick i närliggande utbildningar och få incitament för att undersöka hur den egna utbildningen kan kompletteras på andra lärosäten.

Genom att bilda ett studentnätverk ska universiteten knytas närmare varandra, liksom studenter och företag.

Här kan du läsa mer.

Närmare samarbete mellan yrkeshögskolorna och mellan yrkeshögskolorna och företagen

Det behövs individer med olika utbildningsbakgrund för att skapa bredd och långsiktig hållbarhet i branschen. Yrkesvux och Yrkeshögskolorna planeras och dimensioneras utifrån branschens behov och är direkt kopplade till arbetslivet. Det är ett bra komplement där det inte behövs en akademisk examen.

Utbildningar på gymnasienivå kan planeras över kommungränserna. Här kan kommunerna i vårt samverkansområde hjälpas åt. Detta kan bidra till ett större upptagningsområde bland presumtiva studerande men även att fler företag kan engageras för att skapa fler APL/lärlingsplatser.

Inom aktiviteten ska vi anordna möten för att stärka kontakt med branschen gällande möjliga framtida utbildningar på olika nivåer, exempelvis jobbspår, yrkesutbildningar och YH-utbildningar samt förmedla LIA/APL (praktik) platser. Deltagande kommuner skapar utrymme för att lyssna in företagens behov och informera om utbildningsformerna och dess möjligheter. Informera om befintligt utbildningsutbud.