Hur kan livsmedelsbranschen bli bättre på att attrahera, utveckla och behålla kompetens? Den frågan stod i centrum när företag, kommuner och andra aktörer samlades i Livsmedelsakademins Kommunikationsnätverk för att dela erfarenheter och diskutera gemensamma initiativ framåt.
Orklas kultur bygger arbetsgivarvarumärket
Orkla, som var värd för mötet, är ett av Sveriges största livsmedelsföretag, med 1 300 medarbetare, 25 varumärken och cirka 500 produkter. Orkla är också erkänt duktiga på att bygga en kultur som får medarbetare att trivas, utvecklas och stanna kvar på företaget.
– Vår filosofi är att arbeta med arbetsgivarvarumärket inifrån och ut. Människor och kultur är en integrerad del av affärsstrategin, och utgångspunkten är att medarbetare och ledare tillsammans skapar kulturen, säger Alexandra Callegari Lindholm, HR- och kommunikationsdirektör på Orkla.
Arbetet har bland annat fokus på självledarskap och deras kompetensutveckling utgår från modellen 70–20–10: lärande i arbetet, i samarbete med andra och utbildning.
Men även Orkla har svårt att hitta rätt kompetens, inte minst operatörer till fabrikerna och ännu svårare är det att hitta elektriker.
Studenter och lärosäten efterlyser bättre kontaktvägar till företagen
En viktig väg till bra rekrytering för många företag är att fånga upp studenter från bland annat regionens lärosäten. Lärosätena vill ha närmare samarbete med företagen, men bristen på vägar in försvårar.
– Ofta bygger samarbetet på personliga kontakter, alumni och enskilda alternativ. Studenter, som vill jobba med verkliga frågeställningar för att bli förberedda på arbetslivet, tycker också det är svårt att veta vem de ska kontakta för praktik eller examensarbete, berättar projektledare Pernilla Fagerlin på Livsmedelsakademin, som har inblick i de svårigheter som lärosätena upplever.
Gott exempel hur företag, kommun och skolor kan samarbeta
Många små och medelstora företag har ofta svårt att rekrytera rätt kompetens. Samtidigt minskar många elevers intresse för matematik, naturvetenskap och teknik under skolgången. Genom samverkan mellan Fröknegårdskolan och det lokala företagsnätverket på Näsby vill Kristianstad kommun inspirera fler barn att upptäcka STEM-ämnena.
Arbetet har samlats i en så kallad STEM-nyckel, inspirerad av kulturnyckeln. Den utgår från NTA-lådor för olika årskurser och kopplar undervisningen till insatser från företag och organisationer.
– Målet är att skapa en röd tråd där aktiviteter och kunskaper bygger vidare på varandra genom hela skoltiden. Strukturen som tas fram på Fröknegårdskolan ska kunna användas även av andra skolor, säger Sissi Sturesson, näringslivsutvecklare i Kristianstads kommun.
Kommunen efterlyser nu samarbete med fler livsmedelsföretag som vill bidra, gärna genom ett virtuellt studiebesök på temat matens kemi.
Gemensamma berättelser kan stärka branschen
I den avslutande diskussionen återkom behovet av uthållighet, trovärdighet och samordning. Ett gott rykte byggs över tid, inte minst genom medarbetarnas egna berättelser. Bland idéerna fanns att samla och dela fler medarbetarporträtt, synliggöra projektarbeten och examensarbeten samt att utveckla samarbetet inom Livsmedelsakademins kommunikatörsnätverk.
Genom att kombinera ett regionalt perspektiv med lokala exempel från kommunerna kan fler få syn på branschens bredd och karriärmöjligheter. Bättre framförhållning och gemensamt årshjul för lokala och regionala initiativ kan göra det enklare för företagen att delta.
Projektet SALT bygger vidare på dagens idéer
Projektet SALT kommer vara en viktig aktör för att förverkliga många av de idéer som kom upp under dagen. Projektet kan samla företag, skolor, lärosäten, kommuner och branschorganisationer för att underlätta samarbeten och få fler människor intresserade för jobb och utbildning inom mat och dryck.
0 kommentarer